Unna Katz 1961
Utbildning
- 4-år tekniskt gymnasium, Bygg och konstruktion
- 2 år Wiks folkhögskola, Bild och Form
- Gerlesborgsskolan
- AF Kultur media materialkurser
Samlingsutställningar bl.a
- Konstmuseet, Uppsala 1991
- Konstmuseet, Västerås 1987,88, 89,91,96
- Konstmuseet, Västerås ”Djur i konsten” 1999
- Skulpturparken, Ängelsberg 2003,04,05
- Konstmässan, Stockholm 2003,04
- Galleri Hippo, Stockholm 2005, 07, 15, 16
- Affordable Art Fair Stockholm 2015, 16
- Antikmässan med Nutida konst 2017, 18, 19
Separatutställningar bl.a
- Galleri Röda stugan, Västerås 1989
- Galleri Marginalen, Sala 1991
- Konstnärsföreningen, Västerås 1992, 97, 02
- Konstfrämjandet, Eskilstuna 1997
- Galleri General, Umeå 1998
- 4:e Teatern, Västerås 1999, 00
- Grythytte Qwarn, Grythyttan 2004, 05
- Galleri Anna H, Göteborg 2005
- Galleri Z, Odensbacken 2005
- Galleri Hera, Stockholm 2008, 13, 19
- Galleri Nykvarn 2013
Offentlig utsmyckning bl.a
- Trollbackaskolan, Västerås 1996
- Tegelviksskolan, Kvicksund 1998
- Hällefors bostad AB 2000
- Lekplats, Västerås 2000
- Fagersta byggdegård 2000
- Vallbyskolan , Västerås 2002
- Lekplats, Aroseken 2003
- Måltidens Hus, grythyttan 2005
- Culturen , Västerås 2006
- Bostad AB Mimer, Upplevelseparken 2009
- Lillhamra Torg Västerås 2010
- Lekplatser Gäddeholm 2009-11
- Långholmarna Västerås stad 2012-18
- Bostads AB Mimer, 13 väggmosaiker till trapphus á 120 x 210 cm i sten/glas
- 2 lekplatser, skiffer, skulptur 2016-18
Representerad
- Göteborgs, Borlänge, Örebro och Västerås Landsting,
- Hallstahammars, Borlänge, Hällefors och Eskilstuna Kommun
- Västerås stad forts.
Pedagogiska projekt
- Skolor, teatrar och Västerås Konstmuseum 1994-2013
Stipendier
- Västerås stad Kulturstipendium 1998, 2002
- Västmanlands Läns Landsting 2006
Unna Katz unika skulpturer i glas och sten – teknikinfo
”Min tänkta yrkesbana från början var byggnadsingenjör. Men så upptäckt jag konsten. Jag lärde mig senare både stenhuggning och glasgjutning vid olika tillfällen. Så kom idén att testa om de båda materialen kunde användas tillsammans och ingenjören i mig kickade igång. Idag har jag en egen glasugn och jag gör alla moment själv. Men tekniken att använda sten och glas ihop har tagit mig många år att utveckla.
Jag köper sten, grythytteskiffer, svart diabas eller kalksten och utgår från stenens naturliga form för att få en känsla av vad som kan göras. Därefter bestämmer jag vilka delar som skall tillföras i glas. Sten är ett mycket hårt material och bearbetas bäst med diamantverktyg. Råa stenytor blir vackra mot de jag slipar.
När jag tar fram de former som ska tillföras stenen använder jag lera. Den får inte torka så formandet måste gå ganska fort.
Över varje formad lerbit bygger jag en armering, en korg av metallnät. Formen skall hålla glaset i hög temperatur under lång tid utan att spricka.
Gips förstärkt med kvartssand hälls över den blöta lerbiten. När gipset härdat gröper och pillar jag ut leran försiktigt. Sedan ska formen torka i en vecka.
Matematiskt räknar jag ut den exakta mängd glas som skall fylla formen. Med mätning av volym och densitet hos sand och glas kan jag räkna ut mängden. Allt ska vägas. Om jag inte lyckas räkna ut exakt mängd blir formen ofullkomlig.
Glaset som är kallt och i bitar skall staplas i en tratt gjord av gips som styr glaset ner i håligheterna under smältningen.
Glaset smälter ut i 800 grader och kyls sedan sakta av i glasugnen. Gjutningen tar mellan 3-5 dygn beroende på skulpturens storlek
Ett enda unikt exemplar gjuts åt gången och varje gipsform slås sönder. Jag har en enda chans att lyckas. Det finns otaliga moment att missa en punkt i teknikkedjan och risken att misslyckas är stor. Glas och sten måste efterputsas och sedan monterar jag ihop delarna med olika slipverktyg.”
Glasgjutningstekniken kommer från Tjeckoslovakien där ingenjörer och tekniker gjuter stora linser till rymdobservatorium. Då tar gjutningen ett år i ugnen, det är den tid som krävs för en så stor glasbit av det slaget.